Bloggpaus, tydligen

Den här hösten har jag bloggat ovanligt lite, för att, ja, november. Behöver jag säga mer? Höstdepp och jobbstress. Men också för att jag gift mig, vilket ju är en bra sak som inneburit en del nya realiteter och nya funderingar. Så har jag ju en person här helt nära till hands som jag kan vädra mina tankar med, och därmed mindre behov av att blogga.

Men jag tänker inte sluta för det och lägga ner bloggen helt och hållet, jag bara pausar lite tills inspirationen kommer tillbaka.

Här går vi ut mot nya äventyr. Foto från Fotofabriken.

Den lilla detaljen

Här har vi (dvs pappa) gjort plats för diskmaskinen som vi fick av mina föräldrar i bröllopsgåva. Det krävdes en del klurande på hur man (snyggt) får in en diskmaskin i ett kök som inte är byggt för det, men med en ny skiva på utsidan av diskbänken och lite restbitar laminat under så borde det gå. Vatten går att ordna. Allt under kontroll, alltså.

Sen, när maskinen redan var på väg, kom vi på. Att el, det kan den ju också behöva. Men det finns inte. Så nu står mackapären i vardagsrummet i väntan på en elektriker.

Fylla år

På min födelsedagshelg har jag varit på minisemester i Åbo, det var bra. Hade ingen lust att ställa till med stort kalas bara för att min ålder kommer att sluta med en nolla det följande året, vi hade just ett kalas som var stort nog för hela hösten. Minst.

I Åbo åt vi på Svarte Rudolf, spelade minigolf och bodde på hotell. Åt hotellfrukost, åt pizza, åt veganbrownie och åt franskisar. Gick en massa. Åkte buss, besökte Korois och en ny ekobutik. Åkte tåg. Allt var bra.

Men jag måste nog öva upp mina minimala minigolffärdigheter.

Är det faktiskt redan slutet av oktober?

Nu har även jag lagt märkte till att det är en vacker höst vi har. Så gult! Så soligt! Börjar vara någorlunda återställd från förkylningen. Någorlunda.

Försöker komma ikapp med allting som rullat på medan jag varit borta. Utan att stressa för mycket.

Försöker planera något trevligt till min födelsedag på lördag. Av någon anledning visar biograferna bara skräckfilmer. Ifjol försökte vi gå på restaurang, men de hade nåt slags temafest. I år försöker vi med en annan stad med lite fler restauranger att välja på. Det blir nog bra.

7 frågor om böcker och läsning

Någon påstår att det är en vacker höst i år, det kanske stämmer. Har inte varit ut på ett tag. Fortfarande jättetrött, men inte så farligt förkyld så där annars. Möjligen lite höstdeppig. Misstänker att vi fick mörkerchock av att komma hem från Madeira och isolera oss i en flunssagrotta i höstfinland.

Men en liten enkät kan jag orka med (från Enligt O). Varsågoda!

Namn i skick

Sabla besvärlig förkylning det här. Ingen feber, men halsont och värk, slem i halsen och allmän känsla av elände. Fortfarande hemma i sängen alltså. Börjar vara lite enahanda.

Men det finns vettiga saker som man kan göra utan att överanstränga sig fysiskt, som att öva sig i att skriva sin nya underskrift och över huvud taget komma ihåg vad man heter. Har fått mina nya sjukförsäkringskort men inte skrivit under dem, eftersom jag inte ännu riktigt vet hur jag ska skriva. För att inte tala om all annan administration det innebär att byta namn, borde väl börja med att göra en lista.

Så här gick det sen

Sammanfattning av de två senaste veckorna: jag har gift mig, åkt på bröllopsresa till Madeira och kommit hem med förkylning.

Nu kommer bröllopsstressen på allvar

Om en vecka reser vi iväg till Madeira, men innan dess har vi ett bröllop att fixa och ta oss igenom. Alla frågar om jag är nervös, men jag tycker inte det är något att vara nervös för. Däremot är jag rätt stressad. Tappar nerverna till höger och vänster. Inkommande vecka har vi nästan minutprogram från morgon till kväll för att hinna med allt det sista. Det finns så många små detaljer som behöver fixas ännu. Som att köpa strumpbyxor, beställa blommor, fixa bordsplaceringen och tvätta bilen ut- och invändigt. Packa för bröllopsresan och öva menuett. Hämta hyrkläder. Göra programblad. Lämna in hindersprövningen. Med mera med mera.

Tack och lov hjälper föräldrar, syskon och vänner till med en hel del. Annars skulle det ju inte gå. Och så ordnar de möhippa, det är också trevligt. Med närmat och annan mat och skumppaprovning. Ja just det, skumppa ska köpas också, och ett stycke veganpaj och två portioner glutenfri efterrätt fixas. Men det ordnar sig. Helt säkert.

Via Kronoby till Danseborg

Den här veckan har vi varit på bibliotekskonferens i Kronoby och det blev lite extra spännande på grund av fredagens strejk. Vi hade egentligen tänkt åka tåg eftersom det är så mycket bekvämare (och man kan skriva rent sin konferensrapport innan man ens kommit hem) men det gick ju inte. Alltså tog vi bil upp på onsdagen och på hemvägen hade vi med oss två personer till som skulle till Åbo. Det regnade ganska hårt men vi klarade oss helskinnade hem, sent omsider. Dock är min rygg och vänstra höft lite olyckliga fortfarande, jag spänner mig på något tokigt vis när jag kör och får alltid sjukt efter ett par hundra kilometer.

Hangö Hangö

Idag har jag gjort något jag aldrig gjort förut: åkt tåg till Hangö. Och tillbaka. Det är över huvud taget väldigt få gånger jag varit till staden på udden, ännu för ett år sedan kunde besöken räknas på ena handens fingrar men nu lär det bli mera. Jag går nämligen på en ettårig kurs i läsinspiration, med den månfaldigt prisbelönta läsinspiratören Netta Möller-Salmela som lärare.

Måttligt stressad

En månad kvar till bröllopet, mindre än två månader till Bokkalaset och högsäsong för klassbesök på bibban. Jag är inte så stressad som jag kunde vara. Det känns som att det viktigaste har jag under kontroll och det som jag inte har under kontroll ordnar sig antagligen också, och om det inte gör det så är det ändå inte världens undergång. Med andra ord har jag blivit bättre på att inte stressa.

Den bottenlösa väskan

Insåg att jag har en onödigt stor axelväska när jag hittade följande saker, som jag inte hade en aning om att jag släpade runt på:

En sesamstång
Ett par arbetshandskar
En datormus
En bok

Detta efter att jag "tömt" väskan på onödiga saker inför en resa till Stockholm och konstaterat att jag glömt ta med en bok. Resan var för övrigt bra.

Inte rådlös

Så kan man också torka mattor. Kanske. I morgon ska det i alla fall vara fint väder igen så då kan man hänga ut dem ett varv. Inte för att det finns något tillåtet ställe att hänga dem på... Hur GÖR stadsfolk i allmänhet med sina våta mattor?

Vi fick visst användning för alla de där plastlådorna till slut.

Ett veckoslut i juli

Nu har jag äntligen skurat mina mattor. Det har varit brist på bra mattskurningsväder den här sommaren och egentligen är det inte optimalt nu heller, men de behövde verkligen tvättas. Det var första gången jag tvättade på mattvättningsstället här i stan, och det tog en stund att komma underfund med hur man skulle bete sig med alla kranar för att få mattorna ordentligt genomblötta och inte bara mig själv. Men skurade blev de alltså och nu är det bara att hålla tummarna för att de torkar också.

Nu var det lyst

Idag var det lysning för oss i kyrkan så nu är det officiellt, hindren är prövade och vi är godkända för äktenskap. Vi var där och lyssnade och det kändes bra, efteråt fick vi gratulationer av en främmande kvinna som räknat ut vems pojke min fästman är. Det var roligt. Sedan gick vi på kaffe till Lilla Köket, som är det enda kaféet i stan (förutom museets då det är öppet) som har söndagsöppet och det är dessutom väldigt bra på dieter.

Slut på semestern

Semestern tar slut, men inte sommaren. Jag har fortfarande kvällarna och veckosluten. Mycket sommar kvar ännu. Om man skulle få livet att kretsa kring det där riktiga livet istället för kring jobbet. Då skulle man kunna ha lite semesterfiilis varje dag.

Finns mycket kvar att göra ännu denna sommar: ställen att besöka, människor att träffa. Bröllop att förbereda. Märk väl, att nu planerar vi inte mera, vi förbereder. Det börjar bli mer konkret. Hindersprövningen är inlämnad, brudkrona hittad och dansövningen i full gång. Det blir nog bra ännu.

21 om Temumriken

 Hittad hos enligt O.

Jag heter Lisa
Jag är för tillfället på semester.
Jag är bra på att sortera saker.
Jag tycker inte om  stök och stress.
Jag är dålig på  att slappna av.
Jag läser mycket barnböcker.
Jag gillar när jag blir positivt överraskad av människor jag möter.
Jag sjunger gärna.
Jag älskar min familj.
Jag är inte speciellt bra på att hitta i städer. 
Jag föredrar hallon framom jordgubbar.
Jag tycker om chokladkaka.
Jag är beroende av lugn och ro.
Jag har på mig en blå sommarklänning.
Jag dricker hellre öl än vin, men mest vatten.
Jag lyssnar på mycket poddar.
Jag blir arg på onödiga orättvisor.
Jag blir rädd av mörker.
Jag önskar att vårt bröllop blir trevligt och minnesvärt.
Jag är pinsamt dålig på att komma ihåg namn.
Jag är uppväxt på gården Granbacka i Tenala, Nyland, Finland. 

Vem är du?

Linda och Valentin

Den här duon hade jag inte hört talas om förrän deras samlade äventyr började komma ut i fjol, men serien beskrivs i recensioner som en föregångare i genren (sci-fi) och till och med klassiker. Måste läsa alltså. 

Det fantastiska ljuset

Det fantastiska ljuset är andra delen i Terry Pratchetts svit om Skivvärlden och fortsättning på Magins färg. När jag läste boken hade jag en vag känsla av att jag läst den förut utan att vara helt säker, vilket säger något om hur intressant jag tycker den är. Serien har ännu inte riktigt fått upp farten, och huvudpersonen Rensvind har aldrig varit min favorit.

Men här förklaras en del bakgrund till de senare berättelserna, som hur bibliotekarien blev en orangutang och hur Cohen barbaren fick sina diamanttänder. En orsak till att boken inte riktigt går hem hos mig är säkert att humorn till stor del bygger på att Pratchett driver med åttiotalets fantasyklichéer, som jag är lite för ung för att ha  någon relation till. Åtminstone en del av de senare böckerna är mer tidlösa, och dem kommer jag ju till så småningom.

För övrigt har Wikipedia en bra sida om Skivvärlden med bl.a. presentationer av otaliga karaktärer och en översikt över de olika böckernas teman och huvudpersoner. Om man till exempel vill läsa bara böckerna om häxorna kan man gå dit och se vilka de är.

Svamp

Jag var alltså inte med på Archipelacon, men jag bad min fästman hämta hem något roligt. Han hämtade en burk champinjoner signerade av Karin Tidbeck. Förstår ni nu varför jag vill gifta mig med den här mannen?

 

PS. Det är ett roligare skämt om man läst Amatka, där förekommer både svamp och en massa skrivande på saker.  

PPS. Vi har ännu inte bestämt om vi ska bevara burken som den är i evig tid eller i något skede försiktigt öppna den, förtära innehållet och försiktigt tvätta den tomma burken. Men vi har på oss fram till 2019 att fundera på saken.

Dygnsrytm och bloggstädning

Bara att inse: jag har en känslig dygnsrytm. När den rubbas mår jag inte bra, särskilt inte om den skjuts framåt. Sover jag för länge på morgonen (om jag inte verkligen behöver det), får jag huvudvärk och är på dåligt humör resten av dagen. Det här vet jag egentligen från förut, men det är svårt att hålla fast i behövliga rutiner när man har semester och en sambo som inte alls lider av samma problem.

Nu är jag åter ensam hemma och ska ta chansen att ställa problemet till rätta, med hjälp av väckarklocka om det behövs. Och självdisciplin. Borde inte vara svårt att somna i tid ikväll för jag steg upp redan kvart över fem för att skjutsa sambon till tåget, han ska till Archipelacon och jag stannar hemma, av olika orsaker. Läser Roadside Picnic i stället, och efterhandsredigerar bloggen. Har använt allt för många etiketter och inte varit konsekvent, där finns att städa.

Konsten att ta det lugnt

Så var den här, som ett brev på posten: semesterdeppen. Men det är okej, det också. Det är en fas jag alltid går igenom när jag blir ledig, och jag vet att det går över på ett par dagar eller högst en vecka. Beror antagligen dels på omställningen, dels på att all ansamlad trötthet ramlar över mig när jag slappnar av.

Och bra så, det behöver komma ut. Jag behöver sänka kraven på mig själv. Nöja mig med att sitta under en filt och läsa bok eller sträcktitta på tredje säsongen av Orange is the New Black. Gråta över fiktiva karaktärers elände. Göra ingenting nyttigt alls.

För jag har semester.

Mig gör det inget

Det är midsommarafton, kallt och regnigt. Jag har just inlett min korta semester som kanske inte blir mycket varmare än så här. Men det är okej. Jag har en hög med böcker.

Dessutom har midsommar inte betytt något särskilt för mig sedan jag var tillräckligt liten att tycka det var häftigt att sitta i ett fönster i Raseborgs slott och titta på midsommarstångsresningen och få en krans av svartvinbär och kräppapper. När jag blev större fick jag vara med och binda kransarna till stången i byn, som vi sedan dansade runt, men det var nu ett sommarjippo bland andra. Och ofta är ju vädret just så här. Men som sagt, det gör mig ingenting.

Glad midsommar!

Åter till Skivvärlden

Nu har jag gjort slag i saken och börjat läsa Terry Pratchetts romaner om Skivvärlden i ordningsföljd (dock inte i ett sträck, man kan få överdos). Dels är det på tiden, dels börjar det vara sista chansen innan de gallras ut ur bibliotekens samlingar*. Det första som slog mig när jag letade upp en lista på böckerna är hur få av dem jag sist och slutligen läst, även om jag läst några av dem ett flertal gånger. Mest har jag läst mittenböckerna, de från 90-talet, plus några äldre och några nyare.

Jag ska bli läsinspiratör nu också

När jag tidigare räknade upp allt jag stressat inför den här våren glömde jag nämna att jag utöver allt annat anmält mig till en ettårig fortbildning i läsinspiration. Fortbildningen inleddes med två kursdagar i går och i förrgår och fortsätter på hösten med fyra gästföreläsare på hösten och fem på våren, alla på lördagar. Det är ganska mycket, så jag funderade nog både en och två gånger innan jag bestämde mig för att hoppa på, men det är just den här biten som saknas i min utbildning. Något pedagogiskt.

Sommarfiilis

Det senaste veckorna har varit överraskande stressiga, därför har jag heller inte hunnit blogga just. Vanligtvis är slutet av maj och början av juni årets lugnaste period på jobbet, men i år råkade det vara ett par projekt som skulle redovisas och ett nytt som skulle ansökas och marknadsföras, plötsligt var det bråttom. Samtidigt som en lite försenad Bibban skulle korrekturläsas och jag hade lovat vara nattvakt på juniorfolkdansstämman.

Men nu har allt gått bra: det mest brådskande på jobbet har jag fått undan och resten hinner jag med före semestern, Bibban verkar bli bra och stämman var trevlig att jobba med, även om jag har sovit på underliga tider och platser. Fastän jag inte själv var med och dansade något räckte det med att se ungarna ha roligt för att få mig på gott humör. Jag minns ju hur roligt det var att vara på stämma när jag själv var liten.

Fortfarande vårtrött

Ju mer jag vilar, desto tröttare blir jag. Det är där jag är nu. Fyra veckor kvar till semestern. På den tiden borde jag hinna planera höstens program så ingående som möjligt, bland annat. Det blir en höst fullspäckad av program, både på jobbet och privat, och för att klara av det är jag tvungen att planera väl och förbereda så mycket som bara går på förhand, så att det löper smidigt sen. Samtidigt som jag borde vila upp mig, ta hand om mig själv och komma i form för att orka sen. Hm.

Försöker prioritera det här med att ta hand om mig: vila när jag är trött, motionera i lämpliga mängder och äta sunt (men också gott ibland). Det går ganska bra. Hela veckoslutet har jag gjort just ingenting särskilt men varit sträng med mina dagliga promenader. Ignorerat smutsiga fönster, ofärdiga projekt och allmän stökighet. Fortsätter på den linjen ett tag till.

Fryser

Det regnar och regnar och regnar. Gräset växer så det knakar, och jag är glad att jag inte har någon gräsmatta att klippa, bara gräsmattor att titta på. Tittar på gröna gräsmattor gör jag gärna. Mindre trevligt är att jag fryser hela tiden, fryser och nyser och snorar. Tur att jag har kvar min extra varma ylletröja på jobbet, för där är det alltid kallt. Vet inte om det beror på att luftkonditioneringen är fel inställd, eller på att det måste vara under tjugo grader i arbetsrummen för att vara lagom varmt i övre våningen där det förr alltid var stekhett på somrarna. Kallt, hur som helst. Fryser. Ylletröja. Stora koppar med te.

Klänningsjakt med förhinder

Igår traskade jag nästan tjugo kilometer i jakt på brudklänning i Hufvudstaden, tillsammans med min syster/tärna. Framgången var begränsad eftersom de flesta ställen inte lät oss prova utan tidsbeställning (hur skulle vi veta det, ingen av oss har gift sig förut. Nästa gång far jag till Salo, där är det inte så noga). På ett ställe hade de tid med oss och jag provade ett par riktigt fina klänningar, som dock var lite över budget. Förundrades över att de flesta brudklänningar är ärmlösa, har aldrig tyckt att det är särskilt snyggt. Och så ska det tydligen vara spets i år, massor med spets. Inte för att jag har något emot spets, men jag undrar varför de inte kan ha lite mer variation i modeller och material. Ord som "enkel" och "minimalistisk" har ramlat ur brudklänningsmakarnas vokabulär.

Nu tar chefredaktören helg

Nu har jag redigerat mitt tredje nummer av tidningen Bibban, medlemstidning för Finlands svenska biblioteksförening,  och den här gången var det äntligen mer roligt än jobbigt. Dels börjar jag lära mig hur jag gör jobbet på ett smart sätt, dels har redaktionen blivit mer samspelt och gör saker tillsammans på ett smart sätt.

Jag tycker, som känt, om att pyssla med texter och i och med det här uppdraget har jag också fått lära mig ett och annat om bilder. Vad som funkar i tryck, till exempel. Men det är så mycket annat man måste fundera på också: att alla texter har rubriker och ev. ingress, alla upphovsmän kommer med, bilderna har bildtexter och artiklarna kommer i lämplig ordning och helheten blir balanserad.

Okyrkliga Kristdemokrater

En intressant notering om det här med att folk tenderar förväxla Kristdemokraternas åsikter med kyrkans (den evangelisk-lutherska alltså) och skriva ut sig i stora skaror varje gång Räsänen öppnar mun: Kyrkpressen har frågat runt bland riksdagsledamöterna om de hör till kyrkan eller annat religiöst samfund, och det visade sig att kristdemokraterna hör till de partier med störst andel ledamöter som inte hör till kyrkan. För de är frikyrkliga. Kan vara bra att komma ihåg.

Första grönskan

För första gången i år, kände jag doften av grönska efter regn. För första gången i år, såg jag hur otroligt grön en gräsmatta kan vara. Jag hade glömt.

Riksdagsvalet

Efter att ha läst och hört alla möjliga reaktioner på förra veckans valresultat vill även jag lufta mina åsikter. För det första håller jag med president Niinistö när han säger att valresultatet alltid är rätt. Var och en röstberättigad person har rätt att rösta på vem hen anser bäst lämpad att styra landet (eller rösta blankt, eller inte rösta alls) och valresultatet är en följd av tillståndet i landet. Förstås är det ett problem att vi är en så splittrad nation att bara ett parti lyckas få över 20% av rösterna, men alla är åtminstone överens om att vi har allvarliga problem att lösa, frågan är bara hur.

För det andra tänker jag varken bli besviken eller hoppfull förrän jag sett hurdan regering vi får och hurdant regeringsprogram. Som det ser ut nu kan det gå på flera olika sätt. Kan inte minnas att det tidigare varit så här spännande, med tre medelstora partier som alla gått back och två lite mindre som gått framåt. Så jämnt, så jämnt.

Vi lever i spännande tider.

Hit och dit och runtikring

Idag har jag varit på en danskurs som jag var lite för trött för att få ut allt av, men roligt var det ändå. Danserna för dagen var slätvals och polkabakmes, båda sådana som jag provat på förut men aldrig riktigt fått till ordentligt. En kurs på tre timmar räcker inte för att lära sig så pass teknikkrävande danser ordentligt, men nu tror jag att jag kan dem så bra att jag kan fortsätta öva utan handledning vid tillfälle.

Den jäkla hissen

Denna arbetsdag blev lite onödigt spännande. Innan bibban där jag jobbar renoverades hade vi en gammal hiss som ibland inte fungerade som den skulle. Numera har vi en ny hiss som allt som oftast inte fungerar som den ska. Det här är ett ganska stort problem eftersom utlåningen är på andra våningen, entré och arbetsrum på första våningen och bokmagasin i källaren. Det är alltså både kunder och personal som är beroende av den där hissen.

Resa under falskt namn

Fick just svar på en fråga som bekymrat mig en del, nämligen: hur gör man med passet när man ska resa utomlands dagen efter att man bytt namn? Jag pratar alltså om bröllopsresan. 

Damen i polisens kundrådgivningstelefon lät som om hon fick den frågan minst en gång i veckan och svarade att man får resa på sitt flicknamn om det inte finns tid att skaffa nytt pass. Resan måste förstås bokas på samma namn.

Det var ju skönt att höra. Det fåniga är bara att passet jag har nu går ut två (!) dagar före bröllopet. Jag ska alltså skaffa ett nytt pass enkom för att kunna resa under falskt namn i en vecka. Men det kunde förstås ha varit värre.

Slöpåsk

Påsken är nog årets slöaste högtid: längre än någon annan helg men med betydligt mindre program än t.ex. julen. Helt stressfritt och slött, i positiv bemärkelse. Tid att ha tråkigt. Tid att tänka efter, meditera, långpromenera, djupläsa. Det behöver vi.

Utmaningen antagen

Någonstans läste jag om en bibelläsningsutmaning och tänkte att det kan jag ju göra, några verser varje dag i ett år. Det är ju allmänbildande, om inte annat. I början gick det trögt, men nu är jag ikapp för tillfället åtminstone, så här lagom till påsk. Får lite samma känsla som när jag såg Casablanca, att "aj ja, kommer det här uttrycket också härifrån? Och det här med?" Fascinerande.

Och en helt annan sak: jag har svårt för elektroniska kalendrar (bl.a. för att det tar såå mycket längre tid att skriva in något) men har så smått börjat lära mig använda googles version, för det finns ändå fördelar. Men tydligen får man inte slarva när man fyller i vart man ska: när jag skrivit in hvc (=hälsovårdscentralen) tycker google att jag ska bege mig till Hopkinsville-Christian County Airport. Helt logiskt. 

En dag för långpromenad

Idag, när det var mera fukt än damm i luften, passade jag på att ta en riktigt lång promenad. Egentligen hade jag tänkt gå till gymmet, men sedan kände jag mera för att gå ut och gå, och det är så skönt att kunna gå på känsla nu och då. Det är inte alltid det finns utrymme för det. Men idag, idag hade jag ingen tidtabell att hålla, jag hade redan gjort alla dagens "viktiga" saker och jag kunde alltså gå dit näsan pekade utan att fundera.

Det slutade med att jag gick runt stan, minus några bostadsområden och plus några avstickare, på ca två timmar. En fin sak med den lilla staden Ekenäs är just det, att den är liten, så liten att man kan gå runt den. Elva och en halv kilometer blev det. Och jag känner att det gjorde mig gott.

Bibliotekspolitik

Vi fick inte pressen att komma till valdebatten som FSBF ordnade i tisdags, men nog en radioreporter som gjorde ett inslag för Radiohuset på onsdag. Debatten kommer ca 42 minuter in. Senare samma dag kom ett annat inslag om bibliotek, där kunder och personal på Vasa stadsbibliotek kom till tals. Ifall någon är intresserad.

Det är mycket nu

Jag är nu en gång för alla sådan, att jag fungerar bäst då vardagen lunkar på i jämn och förutsägbar takt. Strukturer och rutiner. Den ena arbetsdagen är den andra lik med lämpliga variationer, och man kan ta itu med uppgifterna en i taget. Just nu är det inte så.

Kultur bakom varggränsen

I går var jag på biblioteksföreningens* valdebatt på Kulturkontakt Nord i Helsingfors, gjorde flitiga anteckningar eftersom jag ska skriva en artikel om debatten och förargade mig över arrogansen hos (somliga) hufvudstadsbor. Till en början cirklade diskussionerna kring Centrumbiblioteket och övriga Helsingforsfrågor, tills deltagarna blev påminda om att riksdagsvalet faktiskt är ett nationellt val och bibliotekslagen har relevans för hela landet. Efter det sades en hel del vettigt, men en kommentar fick mig att haja till. Det handlade om vad biblioteken ska fokusera på, och Mia Haglund (v) menade att de bör erbjuda en bred palett av kulturupplevelser i synnerhet utanför huvudstadsregionen, där det inte finns så mycket kulturutbud.

Nog är det lite hemskt

Ni vet när man kommer på sig själv med att vara lite sämre än man trodde att man var? Det är inte roligt alls.

När jag flyttade till det här området fick jag kommentarer i stil med "ska du bo där, bor inte där en massa zigenare?" och jag tyckte att vad då, varför skulle det vara ett problem, inte är nu jag rädd för dem. Jag är ju modern och frisinnad och tolerant och bla bla bla. Och de bodde i en annan del av området.

Vi fick nya grannar häromveckan, i tredje våningen som stått tom länge och dit vi hoppats att någon ska flytta för det är så tråkigt när det står tomt. I dag mötte jag dem i trappan, en ung familj med barn. Romer. Och jag kom på mig själv med att rent instinktivt tänka, att, nog hade det ju varit trevligare med någon annan.

Sedan ångrade jag genast den tanken och hälsade dem välkomna. Men ändå, tanken fanns där. Antagligen syntes det också. Skärpning fröken.

Titta, den lever!

Här spirar våren för fullt! Åtminstone gjorde den det på vår balkong i går, i dag är det åter regn och blåst för hela slanten. Jag har ingenting emot vinter, men den här mellanårstiden som varken är vinter eller vår är lite tråkig.

Den här sparade jag till idag

En av få böcker jag köpt och är glad att jag faktiskt köpte för den är något extra. Förutom att ämnesvalet är något ovanligt så är den här antologin ett av mina positivaste möten med seriegenren.  Jag har länge tänkt att jag vill läsa mer tecknat, men är ovan att läsa bilder och därför blir det lätt lite tungt. Eftersom detta är en antologi så varieras stilen hela tiden och detta gör det, åtminstone för mig, lättare att hålla uppe koncentrationen på bilderna och inte bara läsa texterna.

I form

Nu tycker jag att jag börjar få till en bra träningsrutin igen. Jag gör alltid försök nu och då, och sedan faller det på att jag blir sjuk, för upptagen med annat eller bara lat. Men nu har jag i tre veckor gått 10 000 steg om dagen (i medeltal), varit på gymmet ett par gånger och igår på länk. Det gick mycket bättre än förra gången (minns inte exakt när det var, förra gången det var någorlunda bart) det vill säga jag tog samma runda med bättre fart. Idag ska jag på dansfest i Åbo och imorgon på dansövning om omständigheterna tillåter, det vill säga om jag orkar och hinner efter allt annat program.

Hem

Mitt förhållande till mitt hem har förändrats sedan jag blev sambo. Det har blivit mindre ett ställe där jag sover, äter och har mina saker och mer ett ställe där jag umgås, men det är inte bara det. Lite svårt att förklara, men hemmet har fått ett annat värde för mig, nu. Och därmed bryr jag mig mera om det, mera mån om att investera i hemmet. Hur det ser ut och så. Hur det fungerar som hem. Svamlar jag nu?

Brytningspunkter

Jag gillar den här tiden på året, det är nu det vänder: fortfarande är det vinter, men ljuset har kommit tillbaka. Och med ljuset kommer livslusten och energin. Man börjar ta itu med saker som legat och väntat på att bli tagna itu med.

Stövelvinter

Favoritskor denna vinter: fodrade gummistövlar med broddar. Överlägset bästa sättet att ta sig till och från jobbet och alla andra stället. Men om solen får hålla på så här ett par dagar till kommer det att vara bart på trottoarer och gångvägar och jag kan sticka fötterna i något snäppet tjusigare.

Skriva, äta, leva

Idag och en stor del av min lediga tid de kommande veckorna är jag chefredaktör, lyckligtvis trivs jag med det igen. Ett tag kändes det för stressigt och svårt och överväldigande, men nu har jag koll och en bra redaktion. Och jag tycker ju om att arbeta med text. Det blir ett extra politiskt nummer av Bibban, med utfrågning av riksdagskandidater och olika infallsvinklar på mångfald och tillgänglighet.

Möteskrabbis

Igår var jag på tre möten i Tammerfors, sammanlagt över sju timmar plus nästan lika mycket restid. Underligt nog var jag någorlunda alert hela dagen, trots att jag sovit dåligt.

Men idag, idag mår jag inget vidare. Tur att det är lördag.

Bokpaket

Det är sällan jag köper böcker, men häromveckan gjorde jag ett undantag och fick följande paket på posten:

Tycker det är en balanserad kombo, på det hela taget. Särskilt ser jag fram emot kokboken, troligtvis kommer jag att vara gräsänka några dagar i veckan den här terminen, så jag ska passa på att experimentera lite och äta så lite kött jag vill. (Det är alltså ingen som tvingar mig att äta kött annars heller, men av praktiska skäl blir det så).

Prepkursen

Ja jag skulle berätta vad vi var på för äventyr förra veckoslutet: vi var på en förberedande äktenskapskurs i Pedersöre. Julklapp av mina föräldrar. Och den var bra.

Utrymme

Idag är jag varken på fest i Åbo eller skriver något av de där långa blogginläggen som jag har halvfärdiga i huvudet, idag bara vilar jag. Förra veckoslutet var fullspäckat och den här arbetsveckan har sex arbetsdagar varav två är kvällar, så just idag, när det finns lite utrymme för att inte hända någonting, så får det vara så.

Men jag har varit på gym, och jag kommer att sova jättegott.

Utmaningarnas år 2015

Det här året började med en utmaning som kändes hundra gånger större än den egentligen var: jag skulle tillsammans med kören Stora Fröjden sjunga Mozarts Requiem i kyrkan. Kammarkörerna skulle sjunga det mesta och vi hade en förenklad stämma med några enkla fraser här och var. Problemet var bara att jag inte övat tillräckligt.

Vinterledigt

I år infaller alla julens helgdagar plus nyårsdagen på vardagar vilket innebär maximal ledighet för många arbetande människor, det gillar jag. För att göra det ännu bättre tog jag ut en semesterdag igår så att jag förutom de fem dagarna på julen fick fyra sammanhängande lediga dagar kring nyår, vilket känns som helt rätt beslut. Det är först nu jag känner mig riktigt ledig.

Nyårslöftet

Det här året ska jag ta bättre hand om mig själv. Jag vill inte att den här hösten ska upprepa sig (har ju inte ens orkat blogga!) för att inte tala om hur eländigt jag mådde för två år sedan. Visst har jag blivit bättre på att veta vad jag behöver för att må bra, men det gäller att omsätta det i praktiken också.

Jag ska skriva massor med listor och lappar för att slippa bli stressad av att hålla allt i huvudet. Jag ska ta pauser när jag behöver. Ta massor med promenader. Äta frukt varje dag, och grönsaker. Göra roliga saker. Känna efter. Ta det lugnt. Dra ner på kraven. Allt det där.

Och jag tror att det här året har alla förutsättningar att bli fantastiskt. Jag har inlett det med att färga håret i en piggare nyans. Ingen bild, ni får bara föreställa er att jag ser fabulös ut.